Jag gillar att se att det dyker upp allt fler exempel på applikationer som i körs helt med webbläsarteknologier och inte är beroende av insticksmoduler (plugin).
När jag läste om Cloud Canvas känns detta som en frisk fläkt och jag hoppas se många efterföljare.
Till exempel skulle jag gärna se att den utmärkta funktionen i Picnik (som blivit uppköpta av Google) byggdes utan att vara beroende av Flash. Inte minst för att kunna använda Picnik med iPhone och iPad.
Visst ser det litet smått imponerande ut, att kunna skriva i blindo. Det vore väldigt kul att testa om det fungerar lika bra som i demonstrationsvideon.
Jag undrar dock hur det är tänkt att framtidens maskinsskrivningslektioner skall se ut, om man inte har något tangetbord att lära sig ifrån…
Jag fascinerades senast på TED.com av ett föredrag med William Li, som berättar om forskning inom angiogenesis-området för att bland annat motverka eller lindra cancer och fetma. Det låter kanske litet osannolikt, men han gör ett bra jobb att på 18 minuter förklara hur det faktiskt skulle kunna vara möjligt.
Det är väl spenderad tid att se videon om man har ett naturvetenskapligt eller medicinskt intresse.
Det är kul att läsa att det finns indikationer på att webbläsaren Google Chrome äntligen (?) kommer att utöka den mängd data som tillåts lagras i “molnet” och synkroniseras mellan instanser av applikationer på olika datorer.
Sedan tidigare är det möjligt att synkronisera bokmärken/favoriter och nu verkar det som att webbläsarinställningar och Autofill-options blir synkningsbara.
Det jag därutöver mest skulle vilja se implementerat är en synkningsfunktion för plugin-mouler – Extentions – men det ligger kanske längre fram i tiden. Huruvida även sparade lösenord ska kunna synkroniseras mellan olika Chrome-instanser är jag inte helt säker på. Det vore praktiskt, men det finns ju en del potentiella risker med det. Vi får väl se hur det utvecklar sig.
Om du någonsin försökt få grepp om storleksordningen av en trillion, så är det här videon för dig.
Det är också ett utmärkt exempel på effektiv videopresentationsteknik. Snyggt, genomtänkt och kärnfullt.
Det är litet spännande (och samtidigt märkligt) att Sveriges Television lägger kraft och pengar på att skapa en hajp kring den iPhone applikation av SVT Play som man sänt till Apple för godkännande, innan den ens är lanserad. Smart och oväntat.
Det är utmärkt att man tar fram nya sätt att nå tittarna på. Men varför behöver SVT som licensfinansierat public service-bolag behöver göra reklam för den här typen av lösningar? Det är klart att man behöver visa att satsningen är riktigt och fyller sitt syfte, det vill säga att man får många tittare på en plattform som sannolikt kostar en del att ta fram och underhålla.
Ta en titt på sajten DearSteveJobs.com. Här uppmanas Apples vd Steve Jobs att skynda på processen med att godkänna SVT Play applikationen genom att säga ett svenskt “Jaa”. Godkännandeprocessen har rykte om sig att vara litet långsam, vilket gör det hela litet roligt. Vissa utländska sajter och bloggare verkar först uppfattat sajten som seriös, men har sedan förstått att det huvudsakligen syftar till att marknadsföra applikationen.
Att hyra in statister att stå utanför Apples huvudkontor i Cupertino – iklädda svenska folkdräkter – med plakat, sätter kronan på verket. Snygg marknadsföring.
Själv ser jag definitivt fram emot SVT Play på iPhone. Vad jag förstår är även TV4 på gång med en liknande applikation.
Enligt uppgift kostade det bara 300 dollar att producera den 5 minuter långa filmen, där robotar invaderar Montevideo i Uruguay. Mannen bakom filmen, Fede Alvarez, har tydligen lyckats få ett Hollywoodkontrakt efter att ha laddat upp filmen på YouTube och fått den uppmärksammad. Tanken är att göra en långfilm i samma stil.
Jag kan väl hålla med vissa bloggande kritiker, som undrar om storyn håller för en långfilm. Det finns väldigt litet av berättande i filmen och historien är mycket enkel – robotar anfaller staden; Slut.
Men det otroliga – tycker jag – är den kvalitet som effekterna håller. Jag skulle vilja påstå att de överlag håller samma klass som en påkostad Hollywood-rulle. Men Alvarez har använt 300 dollar! Det är otroligt, om det är sant. Jag misstänker att det ligger en hel del volontärt arbete och rent av donationer bakom att få till denna produktion för en så låg kostnad.
Jag har då inte sett något liknande från den andra stora jättarna, såsom Google, Bing eller Yahoo. Wolfram Alpha har förvisso funnits på marknaden ett tag, men då jag testade den vid lansering blev jag inte så imponerad.
När jag idag läste om att sökmotorn kan användas till att lösa ekvationer, så gav jag den en ny chans. Det visar sig att jag antingen underskattat den vid mitt första besök, eller att det hänt en hel del sedan dess…
Sökmotorn ger smarta och väl strukturerade svar på ett antal områden och sökbegrepp:
Sök på ett börsföretags namn och få en mängd börsinformation, såsom senaste kurser och kursutveckling i en prydlig tabell. Men inte nog med det – det följer också en hel mängd grafer och statistik som tillägg. Snyggt.
Sök på ett känt namn och få strukturerad information om personen – till exempel födelsedag, yrke och så vidare.
Sök efter “väder för Stockholm” och få inte bara aktuellt väder, utan även statistik i tabeller och grafer över vädret under de senaste veckorna och åren.
Sök efter “1 krona in euro” och få växlingskurs och visuell statistik över hur valutorna förhållit sig över de senaste åren.
Jag är väldigt imponerad över den simulerade intelligens sökmotorn visar. Visst har såväl Google som Bing försök med “smarta svar” på frågor om valutakurs och liknande, men Wolfram Alpha tar verkligen detta till en ny nivå. Microsofts Bing skall enligt uppgift integrera svar från Wolfram Alpha i sina sökningar, men ännu hittar jag inga spår av det.
Skulle dock rekommendera en titt och en sökning på Wolfram Alpha – kanske blir du lika imponerad som jag.
Ta en titt på video nedan och en konceptdemonstration av hur teknik för ansiktsigenkänning kan användas på en videoström i realtid för att “hänga på” identitetsinformation. Snyggt koncept tycker jag.
Det är intressant att kunna “tagga” folk i realtid med en mobilkamera… Visst finns det en del frågeställningar kring integritet att diskutera och ta hänsyn till, men rätt använt kan det ju fylla en funktion. Men som alltid kan ju tekniken och informationen missbrukas för andra ändamål än de ädla och nobla.
Jag skulle dock kunna tänka mig en användning i slutna sällskap – till exempel under konferenser – där det skulle kunna vara smidigt att snabbt kunna få reda på vem som är vem under mingelsessionen.
Jag undrar ändå om genomsnittsanvändaren är beredd att ge upp integriteten. Frågan om kontrollen över vem som kan se vad blir allt viktigare.
Det verkar framför allt presenteras som ett koncept. Någon iPhone-applikation syns inte till – ännu – men jag skulle bli förvånad om det inte dyker upp som en allmänt tillgänglig applikation inom kort.
Inspiration och videolänk ursprungligen från PolarRose blog.
Efter mycket funderande beslutade jag mig idag för att slå till. Apples Black Friday-kampanj – med extrapriser och fri frakt på utvalda varor – lockade mig till webbplatsen.
Jag har redan tidigare funderat på ett Travel Adapter Kit, men kännt mig osäker, eftersom jag ändå har med mig konverteringspluggar. Men efter att ha talat med supporten och fått bekräftat att jag även får sladd och eltransformator med slog jag till – trots att den inte ingår i Black Friday-kampanjen. Nåja.
Den levereras i nästa vecka, men någon resa till ett land med andra elkontakter är inte planerat innan jul, så det blir utmärkt.
